23 veckor

Tycker att dagarna och veckorna bara springer iväg. Magen växer och frodas och krämporna har tack och lov hållit sig på avstånd, bortsett från lite lågt Hb där en tur. Idag har visserligen ryggen spökat lite, men är man nu 23 veckor gravid och kör 3 x 30 minuter barnjumppa på jobbet och kronar det med lite utevistelse så kan jag nog verkligen leva med eventuella krämpor som uppstår. Nej, tacksam är jag varje dag för den lilla i min mage och för att jag får må så pass bra!

Några enstaka barn på jobbet har nu börjat lägga märke till min kula och när jag berätta för en fyraårig tjej att det bor en bebis där inne blev hon väldigt nyfiken. "Va, gör det?", "Får jag se?", varpå hon drog upp min tröja för att se efter. Hon blev nog lite besviken när allt hon hittade var en utåtstående navel och ingen bebis. Men ja, vad skulle jag inte ge för att själv få se efter. Några ultraljudsbilder fick vi ju, men när vår bebis bestämt sig för att ligga med ansiktet neråt och in i moderkakan så blev ju inte bilderna helt tydliga. Vi får helt enkelt bara vänta med spänning allt för många månader till! Under tiden får vi stilla babyfebern genom att mysa med våra fina syskonbarn. Mosters ögonsten Nella bor tyvärr allt för långt borta, men vi myser så ofta vi hinner och kan. Roligt också med endast 8 månaders åldersskillnad mellan kusinerna! 

Moster och Nella i september 2016