Långhelg

Den här veckan började vår helg redan på torsdagskvällen eftersom Henri har ledig långhelg. Så skönt! Vad passade då bättre än att spendera torsdagskvällen ute på stan med en fin vän och en mojito? Sen bara fortsatte trevligheterna då lillbruden drog sin bästa natt hittills och mamma och pappa fick vakna pigga och utvilade på fredagsmorgonen. Planen var sedan att hoppa i bilen och åka till Ikea, men efter lite velande hoppade vi i bilen och åkte till Stenhaga istället. Tänkte att den trippen kanske skulle bli lite billigare än en dito till Ikea, men icke. Hem kom jag med en ny telefon och lite annat smått och gott. Kan dock inte påstå att jag shoppar så hemskt mycket nu för tiden och en ny telefon stod verkligen högst upp på inköpslistan, så att... Dessutom vill jag skryta lite till på vår lilltjej som sov sig igenom hela shoppingrundan och fortsatte i samma stil när vi kom hem. Hon verkar minsann trivas i den där bilstolen, och det är ju tur eftersom jag snart ska testa på att köra ensam med henne till Jeppis. Vi har nämligen ett dop i Jakobstad som närmar sig och det kräver ju lite praktiska förberedelser på plats och ställe.

Det näst bästa jag kom hem med från butikerna idag var en ny jumppamatta och den har jag tänkt ta i användning genast. Fick nämligen OK-stämpel av min barnmorska i veckan, så lite försiktigt får jag nu börja träna. Som jag har längtat!

Lyssa jumppar också ivrigt på gamlamommos fina lapptäcke

Tre veckor

Söndag betyder alltid en ny milstolpe för vår lilla Alyssa - idag blev hon hela tre veckor gammal! Vi firade med en långpromenad och genom att sova extra länge på eftermiddagen och kvällen. Mamma och pappa gillar läget! Passade på att beställa foton från ifolor, så nu har Alyssa och jag att göra nästa vecka när vi får sortera in dem i album. Sjukt förresten, hur många bilder man hunnit ta på bara tre veckor. Hon är nog minsann fotogenisk vår lilla tjej ;)

Förra söndagen, på tvåveckorsdagen, hade vi finbesök från Jeppis av kusin Nella med familj. Ser så framemot att få hänga mera med dem i sommar! Har lagt in en beställning på superväder tills dess, så förhoppningsvis får vi spendera många dagar på Nykaabi-playan tillsammans!

En trött sötnos

Kusinträff. Lilla Nella såg så stor ut mitt i allt :)

Dagen då Alyssa kom

Strax efter att senaste inlägget blev publicerat började det hända grejer. Jag som trodde att det skulle dröja åtminstone en vecka tills vi skulle få träffa vår prinsessa gick nu med värkar var och varannan timme och allra värsta var det på natten. Efter att ha levt i spänning hela veckan blev jag till sist inlagd för observation under fredagskvällen pga. att det läckte fostervatten. Om jag sovit dåligt under veckan var det inget i jämförelse med den natten. Henri fick inte stanna, jag hade grymt ont och den smärtlindrande sprutan som jag fick gjorde mej bara illamående. En timme sömn kanske jag fick ihopskrapat och var allt annat än pepp på en eventuell förlossning när lördagen grydde.

Fick ett halvt igångsättningspiller från morgonen och mer behövdes inte, kroppen var helt tydligt redo att sätta igång. Blir nog en roman om jag skall fortsätta berätta utförligt om de 14 följande timmarna, och en stor del har jag redan förträngt, men allt rullade nu på i rätt så bra fart hela eftermiddagen. Tror att klockan var runt 15 när vi blev förflyttade till förlossningssalen, men där tog det också stopp. Vår lilla tjej hade tydligen svängt ansiktet fel och kom sig inte vidare. Efter att ha dragits med grymma smärtor flera timmar, delvis för att hon låg fel, beslöt vi att jag skulle få epidural och att jag sedan skulle ligga med en stor boll mellan benen för att vidga bäckenet och ge henne en chans att rotera rätt. Och ja, epidural var minsann himmelriket på jorden! Kunde aldrig tro att det skulle hjälpa SÅ bra. Allra helst skulle jag ändå ha velat föda utan epidural, för att riktigt få känna hur det känns, men när alternativet var kejsarsnitt om hon inte skulle svänga sig rätt var valet enkelt!

Och allt detta gav resultat! Hon vred huvudet rätt och nu var det bara att vänta på att jag skulle vara tillräckligt öppen för att få börja krysta. Detta tog ytterligare några timmar, men jag var så gott som smärtfri, så mej gick det ingen nöd på. Enda problemet var nog att jag hann ligga och bli så himla nervös inför slutskedet, tankarna bara snurrade. Måste dock säga att jag oroat mej helt i onödan, krystskedet gick riktigt bra och relativt snabbt och kl.00:33 var hon ute. Highfive-ade Henri och kände mej bara allmänt skitduktig. Vi gjorde det, tack vare Henris stöd och med en kraft som jag inte visste om att jag hade. Och nästan direkt kunde jag konstatera att detta gör jag nog om ännu, vilken upplevelse! Och världens underbaraste lilla tjej fick vi med oss hem. Snäll som bara den, förutsatt att hon får mat i tid, och mycket! Påminner alltså väldigt mycket om sin mamma, både till utseendet och sättet :D

Välkommen lilla Alyssa! Mamma och pappa ska göra deras yttersta för att vara världens bästa föräldrar åt just dej! 

Så blev det vecka 40...

...och ännu ingen bebis i sikte. Men efter några extra kontroller på BB, där de bland annat kollat upp mitt fostervatten, började jag inse att jag nog inte ska förvänta mej någon bebis innan bf. Så nu när jag och lilltjejen vet var vi har varandra känns det helt okej att vänta lite till. Har dessutom bokat in en massa skoj under veckan, så dagarna lär inte bli speciellt långa. Så ja, vi mårar på.

Igår började vi dagen med en lång promenad i solskenet tillsammans med svägerskan, blivande lillkusinen och Henri. Så fantastiskt skönt väder och jag överraskade mej själv med att klara 75 minuters promenerande utan desto större problem! Sen laddade vi upp med pizzarester innan vi tog vi en snabb avstickare till Jeppis. Det var över en månad sedan vi senast varit i hemtrakterna och blivande kusin Nella hade vuxit massor, lärt sig en massa nytt och charmade som vanligt allihopa. Efter att ha pratat, kollat skidåkning, hamnat i våffelkoma och haft fotosession med kusinerna åkte vi sedan tillbaka till Vasa. Väl i bilen kändes nog dagens promenad och rajttande av kan jag lova, men jag välkomnar alla tecken och känningar med öppna armar! Snart, snart!

Vi mårar på i vecka 39

Ja, nått sånt. Dagarna fyller jag och bebisen i magen med promenader, lunchdejter, kompisträffar, städning, tv-serier, matlagning och försiktiga gympass. De sistnämnda blir dock allt färre, då det -äntligen- har börjat kännas obehagligt till och från. Det enda jag gör är ju att vänta på tecken att något skulle vara på gång, så det känns helt okej att börja se sig begränsad nu. Är ändå sjukt impad av att jag klarat av att vara på gym i vecka 39 och att träningen hittills känts bra och gett mer energi än det tagit! Vill ju också tro att jag ganska långt har min livsstil att tacka för den relativt smärtfria graviditeten. Och så var det minsann pikulite skönt att få bevisa för mina jumppakunder att jag utan problem kunde dra tuffa jumppapass ännu i december och bevisa för tveksamma föräldrar att jobbet som dagistant funkade fin-fint ända fram tills mammaledigheten började. Inser ju också att jag haft en hel del tur, foglossning, illamående, sammandragningar och dylikt kan man ju sällan påverka själv, men så länge jag mår bra fattar jag faktiskt inte varför någon måste höja på ögonbrynen när jag stiger upp på crosstrainern på gymmet. Bara för att min mage råkar vara liite större än deras.

Nå, jag och lilltjejen mårar på. Lite otålig börjar jag väl bli, men inte värre än att jag får dagarna att gå. Henri väntar också ivrigt och var i helgen helt beredd på att lämna biosalongen för BB mitt i filmen för att jag börjat känna av några värkar. Men det är klart, om jag inte har en susning om hur det ska kännas när det är dags så är nog han totalt borta på den fronten. Falsk alarm var det hur som helst, så nu siktar vi in oss på första bf-gissningen som är 3.3. Man kan ju alltid hoppas!

Magen som den ser ut i vecka 39

#TBM

Idag kör jag throwback Monday, för att det är länge till torsdan och för att jag som bäst håller på att föra över 100-tals telefonbilder till datorn. Blir ju lite nostalgisk. Äldsta bilderna är från 2014, och den sommaren alltså! Må så vara att jag höll på att arbeta ihjäl mig vid Halpa-halli under den där varmaste sommaren på evigheter, för vi hann ju med så mycket roligt ändå! Det var en kroatienresa, ett vackert bröllop, fester, villaliv och en förlovning. Sen var det ju inte fy skam att få testa på att bo i ett "eget" hus heller. Våra planteringar på balkongen kändes onekligen lite fjuttiga efter att ha härskat över ett massivt jordgubbsland, stora blomplanteringar, örtodlingar, och otaliga vinbärs- och hallonbuskar. Det var tider det. Nu blickar vi framåt mot våren och sommaren 2017, tror minsann att det här kan bli ett av de mest spännande åren någonsin! 

 

Vad bjuder man på när man fyller 25 och dessutom är nyförlovad? Jo, ett glasslott såklart! 

Enda riktiga förlovningsbilden som vi har, och den tackar vi svärmor för.

Temperaturerna steg också i vattnet i Huvudsjön den här sommaren... 

...och i Nykaabi låg havet spegelblankt

Började morgnarna ute i hallonlandet och hade vi riktigt mycket tid kunde det t.o.m. bli ett besök till det närliggande bageriet. 

På väg på fest

Lunch på stan

Häftigt sommaroväder

Busy life of en mammaledig

Nåja, snart har jag varit mammaledig en vecka och jag har minsann fått uträttat en hel del. Tvättmaskinen har gått het, ett skötbord börjar ta form i badrummet, mat ha kokats, bilen har blivit förd på service, lägenheten blänker och jag har hunnit träffa en hel massa kompisar OCH gått med i VGFs styrelse. Puh. Men nu känns de bra, nu får babyn komma nästan när som helst!

Idag väntar en lunchdejt på stan och sen borde jag börja fundera på min födelsedagskille som fyller år nästa vecka. Skulle bebisen vara riktigt medgörlig skulle den födas där runt pappas födelsedag, bättre present kan man ju inte få. Henri skulle ju dessutom ha varit ett marsbarn egentligen, så omöjligt är det ju inte, även om vår bebbo nog gärna får växa till sig lite ännu.

En som verkligen växt till sig är mosters guldklimp. I helgen fick jag bevittna de första ålande tagen framåt och nu har hon mitt i allt kommit sig upp i krypställning! Ibland är bara avståndet Jeppis-Vasa så långt!

Tränandet går fint ännu, känns bara aningen enformigt nu för tiden.
Sista magbilden från hemmagymmet Jeppis Gym?

Raawkas luncher (och efterrätter) gör en aldrig besviken!

En stor liten tjej i farten