Pappa har fixat över en del av våra gamla hemmavideofilmer till DVD-format och ville nu spara några upplagor hos mej i Vasa, just in case. Och det är ju klart man måste titta då, även om skämskudden åker upp med jämna mellanrum. Jag kollade dock igenom dem ett varv själv innan Henri fick titta... Inga desto större pinsamheter, men prata kunde man ju nog. När det var dags för kalas var jag ändå tvungen att lägga på mute, alltså det oljudet efter en arbetsdag på dagis..huh! Familjen Sundqvists sjukstuga från 1996 var dock desto lugnare. Antar att också mamma och pappa njöt då! :D Faffa hade också fått vara med på ett hörn. Har faktiskt inte tittat på en enda av videofilmerna sedan han dog så det var lite speciellt att höra hans röst igen. Ledsamt och roligt på samma gång.
Annars väntar jag mest på fredag och är lite ledsen för att min torsdasjumppa, aka pre-fredas tradition, bröts i och med att jag blev förkyld (passligt till helgen förstås). Så nu sitter jag snällt här hemma, snyter mej och snortar silvervatten medan Henri är och tränar. Skönt ändå med en helg utan planer...eller ja, möjligtvis en brunch ute på söndagen, men jag skall nog vara väääldigt sjuk för att inte orka äta!
Och inga back-in-the-days-bilder hitta jag heller. I alla fall inte från då vi var så små att min bror saknade hår och fortfarande kallades för lilleman och min syster och jag hade våra ökända pottfrisyrer och kallades för Täätä och Miimi. Fina tider! Istället drömmer vi om sommaren i Nykaabi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar